Snöfrid - det är jag!

Snöfrid - det är jag!

Snöfrid bloggar om:

...korsetter och historiska kläder - hur man syr korsetter - fina böcker om korsetter - lite om företagande och det egna modemärket Viola Lahger - lite om annat - och såklart om att vara mamma!

Att resa med barn?

FunderingarPosted by Karin Sat, May 26, 2012 23:37:28
För en tid sedan var vi på vår lite annorlunda bröllopsresa! Det som var annorlunda var att den var helt vansinnigt vanlig och att vi tog med oss barnen.

Jag tror inte att David och jag fick mer än kanske 3 timmar på 14 dagar sammanlagt "ensamma" tillsammans. Vi gick upp med barnen gick och la oss med barnen, en av oss sov middag med Saga varje dag och självklart behövde vi ha väldigt mycket uppsikt över dem övrig tid. De är 4 och 1½ nu, så inte helt självgående direkt.

Något som förvånade mig var hur olika reaktioner vi fick jämfört med förra resan när bara Linnéa var med. Då skulle vi till Indien och många av de vi pratade med blev riktigt upprörda över att vi reste med småbarn till Indien! Där lät vi tydligen egenintresse gå ut över vårt stackars barn. Den här gången, när vi skulle till ett charterhotell i Thailand, var det inte en enda som reagerade negativt. "Åhh, så mysigt, ni kommer att ha det fantastiskt!" och ja! Det hade vi, på båda resorna!

  • Comments(0)//www.snofridholgersdotter.se/#post23

Att stå fast vid sina val

FunderingarPosted by Snöfrid Mon, May 21, 2012 20:44:49
Att driva företag är svårt. Det är en kamp på så många olika sätt och sällan vila.

Detta är något jag återkommer till att tänka på gång på gång och kan tänka mig att de flesta företagare gör emellanåt. Min tid hemma med lilla Saga lider mot sitt slut, i augusti börjar hon på dagis. Då är det dags för mig att gå tillbaka till jobbet på heltid! Eller? Jag har nu varit företagare i 10 års tid, är det då inte dags att testa något annat? De flesta anställda byter arbetsplats oftare än var tionde år, så varför inte jag? Är det så att företagare är ett lite eget släkte? Vi trivs helt enkelt bättre med vår slitiga tillvaro än en lugn och säker plats på en arbetsplats som en del i ett stort maskineri.

Jo, man vänjer sig nog vid sitt tempo, sin frihet, sin känsla av att kunna "hoppa på" vilka saker man för stunden vill. Dessutom, det här är ju vad jag valt att göra och då måste man på något vis "komma i mål" innan man kan ge upp. Frågan är bara vad är att komma i mål i ett företag?

Jag antar att jag väntar tills jag tagit över världen.

  • Comments(0)//www.snofridholgersdotter.se/#post22

Det där med träd

FunderingarPosted by Snöfrid Tue, May 08, 2012 20:28:14
Häromdagen var vi på utflykt i Ullriksdals slottsträdgård på underbara caféet där. På vägen fram hittade Linnéa och jag en gammelek och fastnade. Tänk att träd, liksom eld, kan trollbinda en sådär. Jag vet att det inte betyder mycket för Linnéa (hon är fyra nu) när jag säger att eken är mer än 500 år gammal, men man ser på henne hur hon ändå förstår att det här är något värt all respekt, och det är så tufft. Själv blir jag helt säll av träd. Det är som att känna vikten av alla de femhundra åren när man träffar ett så gammalt träd. Tänk all lycka trädet sett, all sorg. Tänk hur det i godan ro fått växa sig stort och starkt när så mycket runt om kring vissnat och dött, återuppstått och dött igen. Det gör mig ödmjuk.

Linnéa ville inte gå från sin nyfunna vän.

  • Comments(0)//www.snofridholgersdotter.se/#post21